Personlig renhet Äldste Jeffrey R Holland i de tolv apostlarnas kvorum Den som utnyttjar en annan människas gudagivna kropp utan gudomligt godkännande förgriper sig på den människans själ, förgriper sig på livets huvudsakliga ändamål och förlopp. Jag är orolig för att våra ungdomar och unga vuxna, som nu utsätts för allt större frestelser när det gäller omoral, kan bli osäkra på vilka principer som gäller för personlig renhet, skyldigheten att leva fullständigt kyskt före äktenskapet och vara helt trogen därefter. Jag vill i dag tala om moralisk renhet. Jag vill tala mot det som de ser och hör hända i världen, och jag hoppas kunna styrka föräldrarna i deras arbete med att lära sina barn en högre norm. Eftersom detta ämne är ett av de heligaste jag känner till, ber jag innerligt att den Helige Anden ska leda mig när jag talar mer rakt på sak än jag skulle vilja göra. I dag vet jag hur Jakob i Mormons bok kände sig när han sade om samma ämne: "Det smärtar mig att jag måste tala så öppet och djärvt."1 Då jag nalkas detta ämne tar jag inte upp alla de sociala missförhållanden som den nedslående statistiken och de chockerande exemplen från verkligheten vittnar om. Inte heller tar jag här upp allt man får och inte får göra när det gäller träffar och relationer mellan pojkar och flickor. Det jag vill göra är mer personligt. Jag vill besvara frågor som en del av er kanske har ställt: Varför ska vi leva moraliskt rent? Varför är det så betydelsefullt i Guds ögon? Måste kyrkan vara så strikt när det gäller detta, när andra inte verkar vara det? Hur kan något som samhället exploaterar och glamoriserar så öppet var ytterst heligt och allvarligt? Jag skulle vilja börja med en läxa från civilisationens långa, lärorika historia. Will och Ariel Durant har skrivit: "Ingen man [eller kvinna] kan, oavsett hur begåvad eller välinformerad han eller hon är . . . utan risk förkasta . . . visheten från [de läxor som lärts] i historiens laboratorium. En tonåring som sjuder av hormoner undrar kanske över varför han inte kan ge full frihet åt sina sexuella önskningar. [Men] om han inte tyglas av sedvänjor, moralnormer eller lagar kan han förstöra sitt liv innan han . . . förstår, att sexualiteten är en flod av eld som måste dämmas upp och kylas ner med hundratals begränsningar, om den inte skall förtära både den enskilde och gruppen."2 En mer biblisk observation görs av författaren till Ordspråksboken: "Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck, utan att hans kläder blir förbrända? Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter blir svedda? . . . Så är också den . . . som förför en annans hustru . . . en självmördare . . . Plåga och skam är vad han vinner, och hans skam utplånas inte."3 Varför är detta med sexuella förhållanden så allvarligt att eld nästan alltid är den metafor som används, med passionen livfullt beskriven som flammande eldslågor? Vad är det i denna potentiellt skadliga hetta som förgör själen ­ eller hela världen för den delen ­ om denna flamma inte hålls under kontroll och dessa passioner inte tyglas? Vad är det i allt detta som manar Alma att varna sin son Corianton för att sexuell överträdelse är "en vederstygglighet för Herrens ansikte, ja, den avskyvärdaste av alla synder, utom den att utgjuta oskyldigt blod eller att förneka den Helige Anden"?4 Vad är det Gud, genom att se så allvarligt på ett fysiskt begär som är så allmänt utbrett, försöker säga oss om dess plats i hans plan för alla män och kvinnor? Jag påstår att han gör just detta ­ redogör för själva planen för livet självt. Det är tydligt att bland det som betyder mest för honom när det gäller jordelivet är hur vi kommer in i denna värld och hur vi lämnar den. Han har satt mycket bestämda gränser för detta. Som väl är tycks de flesta vara ansvarskännande när det gäller hur livet ska avslutas. Men när det gäller betydelsen av att ge liv, finner vi ibland en nästan kriminell oansvarighet. Jag skulle vilja ge tre skäl till varför detta är en fråga av så stor betydelse i Jesu Kristi evangelium. Det första är den uppenbarade, återställda läran om människans själ. En av de "tydliga och dyrbara" sanningar som återställts i denna evangelieutdelning är att "anden och kroppen utgöra människans själ"5 och att män och kvinnor inte kan "erhålla glädjens fullhet" om anden och kroppen är åtskilda.6 Detta är för det första anledningen till att erhållandet av en kropp är så fundamentalt viktigt, att varje form av synd är en sådan allvarlig sak (för det är nämligen synden som slutligen resulterar i både fysisk och andlig död), och att kroppens uppståndelse är så betydelsefull i Kristi försonings stora seger. Kroppen är en högst väsentlig del av själen. Denna särskiljande och mycket viktiga lära bland sista dagars heliga visar tydligt varför sexuella synder är så allvarliga. Vi förkunnar att den som utnyttjar en annan människas gudagivna kropp utan gudomligt godkännande förgriper sig på den människans själ, förgriper sig på livets huvudsakliga ändamål och förlopp, "själva nyckeln"7 till livet, som president Boyd K Packer en gång kallade det. Den som utnyttjar en annan människas kropp ­ vilket betyder att utnyttja hans eller hennes själ ­ vanhelgar Kristi försoning som räddat denna själ och som möjliggör det eviga livets gåva. Och när man hånar Rättfärdighetens Son stiger man in i en het sfär som är hetare och heligare än middagssolen. Man kan inte göra detta utan att bli bränd. Snälla ni, säg aldrig: "Det skadar väl ingen! Lite frihet måste man väl ha? Jag kan synda nu och omvända mig sen." Snälla ni, var inte så dåraktiga och så grymma. Ni kan inte ostraffat "korsfästa Guds son en andra gång".8 "Håll er borta från otukten"9 säger Paulus och fly "något som är detta likt",10 tillägger Läran och förbunden. Varför? En av anledningarna är det omätliga lidande till både kropp och ande som världens Frälsare utstod för att vi skulle kunna fly.11 Vi är skyldiga honom något för detta. Ja, vi är skyldiga honom allt för detta. "Ni tillhör inte er själva", säger Paulus. "Gud har köpt er och priset är betalt. Ära då Gud med er kropp."12 Vid sexuell överträdelse är själen i fara ­ kroppen och anden. För det andra vill jag betona att människors intima umgänge är reserverat för dem som är gifta med varandra, därför att det är den yttersta symbolen för fullständig förening, en fullständighet och en förening som bestämts och avgränsats av Gud. Från Edens lustgård och framåt har äktenskapet varit avsett att innebära en fullständig förening av man och kvinna ­ deras hjärtan, förhoppningar, liv, kärlek, familj, framtid, allt. Adam sade om Eva att hon var ben av hans ben och kött av hans kött, och att de skulle vara "ett kött" i sitt liv tillsammans.13 Det är en förening som är så fullständig att vi använder ordet besegling för att beskriva dess eviga möjligheter. Profeten Joseph Smith sade en gång att vi kanske skulle kunna beskriva en sådan helig förening som att vara "sammanlänkade"14 med varandra. Men en sådan fullständig förening, en sådan orubblig hängivenhet mellan man och kvinna, kan bara växa fram genom den närhet och varaktighet som ett äktenskapsförbund ger, med högtidliga löften och utfästelser om allt de har ­ sina hjärtan och sinnen, alla sina dagar och alla sina drömmar. Kan ni se det moraliska hyckleriet som kommer av att låtsas vara ett, låtsas att man har avlagt högtidliga löften inför Gud, delta i de fysiska sinnebilderna och den fysiska intimiteten i en falsk förening, men sedan fly, undandra sig, lösgöra sig från alla andra aspekter av det som var avsett att vara ett fullständigt åtagande gentemot en annan människa? När det gäller intima förhållanden måste ni vänta! Ni måste vänta tills ni kan ge allt, och ni kan inte ge allt förrän ni är lagligt och rättmätigt vigda. Att olovligt ge det som inte tillhör er (kom ihåg, "ni tillhör inte er själva") och att ge bara en del av det som inte kan fullföljas genom att ni ger er själva helt och hållet, är att spela rysk roulett med känslorna. Om ni framhärdar i att söka fysisk tillfredsställelse utan himmelskt godkännande, löper ni den fruktansvärda risken att få sådana andliga och psykiska skador att ni kan undergräva både er längtan efter intimt umgänge och er förmåga att helhjärtat kunna hänge er åt en mer äkta kärlek senare i livet. Ni kanske en dag får uppleva en mer äkta stund av sanktionerad kärlek, av verklig förening, bara för att till er fasa upptäcka att det ni skulle ha skyddat och bevarat är förlorat, och att endast Guds nåd kan återvinna den gradvisa förlusten av den dygd ni så lättsinnigt gett bort. Den allra bästa gåva ni kan ge er eviga livskamrat på bröllopsdagen är er själva i bästa skick ­ rena och värdiga att få samma renhet tillbaka. För det tredje vill jag säga att intimt umgänge inte bara är en symbolisk förening mellan man och hustru ­ själva föreningen av deras själar ­ utan det är också en symbol för deras gemensamma förhållande till sin Fader i himlen. Han är odödlig och fullkomlig. Vi är dödliga och ofullkomliga. Trots det söker vi här i jordelivet efter sätt varigenom vi kan förenas med honom andligen. Därigenom kan vi få en viss tillgång till både nåden och majestätet i hans makt. Dessa speciella stunder är då vi knäböjer vid vigselaltaret i Herrens hus, välsignar ett nyfött barn, döper och konfirmerar en ny medlem i kyrkan, tar del av Herrens nattvards emblem och så vidare. Detta är stunder då vi bokstavligen förenar vår vilja med Guds vilja, vår ande med hans ande, där gemenskapen genom slöjan blir mycket verklig. I dessa stunder erkänner vi inte bara hans gudomlighet utan vi tar också bokstavligen till oss en del av denna gudomlighet. En sida av denna gudomlighet som ges till praktiskt taget alla män och kvinnor är användandet av hans förmåga att skapa en människokropp, detta under av alla under, en genetiskt och andligt unik varelse som aldrig tidigare setts i världshistorien och som aldrig kommer att dupliceras i evigheternas evigheter. Ett barn, ert barn ­ med ögon och öron och fingrar och tår och en outsägligt storslagen framtid. Förmodligen förstår bara den förälder som hållit detta nyfödda barn i sina armar det under som jag talar om. Det räcker med att säga att av alla titlar som Gud har gett sig själv är Fader den som han tycker allra bäst om, och att skapa är det han är mest intresserad av ­ särskilt att skapa människor, skapa i sin avbild. Ni och jag har fått något av denna gudomlighet, men den är omgärdad av de mest allvarliga och heliga restriktioner. Den enda kontroll som vi åläggs är självkontroll ­ självkontroll som har sitt ursprung i respekt för den gudomliga och heliga förmåga som denna gåva representerar. Mina älskade vänner, särskilt mina unga vänner, kan ni förstå varför personlig renhet är en sådan allvarlig sak? Kan ni förstå varför första presidentskapet och de tolv apostlarnas råd har utfärdat ett tillkännagivande som säger att "det sätt varpå människoliv skapas har bestämts av Gud" och "den heliga fortplantningsförmågan skall endast användas mellan man och kvinna, lagligt vigda som man och hustru"?15 Låt er inte vilseledas och låt er inte förgöras. Om ni inte har denna förmåga under kontroll och håller buden, kan er framtid brinna upp, er värld kan förgöras av lågorna. Straffet kanske inte kommer precis den dagen då överträdelsen begås, men det kommer. Lita på det! Och om ni inte uppriktigt omvänder er och är lydiga mot en barmhärtig Gud, då kommer en dag, någonstans, de moraliskt nonchalanta och orena att be likt den rike mannen, som ville att Lasaros skulle "doppa fingerspetsen i vatten och fukta min tunga, jag plågas här i lågorna".16 Jag har här förkunnat de allvarliga uppenbarade orden om att anden och kroppen utgör människans själ, och att genom Kristi försoning ska kroppen uppstå från graven för att förenas med anden i en evig existens. Därför ska vi hålla denna kropp ren och helig. Var inte rädda för att låta händerna bli smutsiga av ärligt arbete. Var inte rädda för ärr som ni kan få genom att försvara sanningen och kämpa för det som är rätt, men akta er för ärr som vanställer er andligen, som ni får genom att göra sådant som ni inte skulle gjort, som drabbar er på platser dit ni inte skulle gått. Akta er för att bli sårad i en strid då ni kämpat på fel sida.17 Om några få av er har fått sådana sår ­ och jag vet att en del har det ­ kan ni få den frid och omvändelsens förnyelse som är möjlig genom Herren Jesu Kristi försoningsoffer. När det gäller sådana allvarliga saker är det inte lätt att börja gå på omvändelsens väg och inte heller att smärtfritt färdas på den. Men världens Frälsare kommer att göra er sällskap på denna nödvändiga vandring. Han styrker er då ni sviktar. Han är ert ljus när det ser som mörkast ut. Han tar er hand och är ert hopp då hoppet tycks vara det enda ni har kvar. Hans medkänsla och barmhärtighet, med all sin renande och helande kraft, ges fritt till alla som i sanning vill ha fullständig förlåtelse och som tar de steg som leder fram till den. Jag bär vittnesbörd om livets stora plan, om gudaktighetens krafter, om barmhärtighet och förlåtelse och Herren Jesu Kristi försoning ­ vilket alltsamman har stor betydelse i samband med moralisk renhet. Jag vittnar om att vi ska ära Gud med vår kropp och vår ande. Jag tackar himlen för den stora skaran ungdomar som gör just detta och som hjälper andra att göra detsamma. Jag tackar himlen för hem där detta undervisas. Att liv som vittnar om personlig renhet må betraktas med vördnad av alla, ber jag om i hans namn som är renheten själv, ja, Herren Jesus Kristus. Amen. SLUTNOTER 1. Se Jakob 2 och 3 för att få helheten i denna predikan om kyskhet. 2. The Lessons of History (1968), s 35­36. 3. Ords 6:27­28, 32­33. 4. Alma 39:5. 5. L&F 88:15. 6. L&F 93:34. 7. Se Boyd K Packer: "Varför hålla sig moraliskt ren?", Nordstjärnan, jan 1973, s 16­18. 8. Se Heb 6:6. 9. 1 Kor 6:18. 10. L&F 59:6; kursivering tillagd. 11. Se särskilt L&F 19:15­20. 12. 1 Kor 6:13­20; kursivering tillagd; se även v 13­18. 13. 1 Mos 2:23­24. 14. Se L&F 128:18. 15. Familjen ­ Ett tillkännagivande för världen, Nordstjärnan, okt 1998, s 24. 16. Luk 16:24. 17. Se James E Talmage, i Conference Report, okt 1913, s 117.