Föräldrar har ett heligt ansvar BONNIE D PARKIN Hjälpföreningens generalpresident Familjeansvar Om jag fick önska en sak för denna kyrkas föräldrar och ledare, så vore det att de skulle känna Herrens kärlek i sina liv varje dag medan de tar hand om vår himmelske Faders barn. Det kanske inte är något jag säger som vidrör ert hjärta, utan vad Anden viskar till er. Följ dessa maningar. Jag minns tydligt när tillkännagivandet om familjen gavs: Den 23 september 1995. Jag satt i tabernaklet under Hjälpföreningens möte. President Hinckley var avslutande talare. Han presenterade ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”. I församlingen rådde stillhet, men också en känsla av glädje, reaktionen ”ja — vi behöver hjälp med våra familjer!” Jag minns att det kändes så rätt. Tårar rann nedför kinderna på mig. När jag såg på systrarna som satt nära mig, tycktes de uppleva liknande känslor. Det fanns så mycket i tillkännagivandet att jag var ivrig att få tag i ett exemplar att studera. Tillkännagivandet bekräftar kvinnans värdighet. Och tänk att det först gavs till kyrkans kvinnor vid Hjälpföreningens möte — jag vet att president Hinckley sätter kvinnan högt. Vi är alla här som ledare i kyrkan. Vi är upptagna. Men jag måste — liksom ni måste — minnas att vårt första ansvar gäller den egna familjen. Kom ihåg att den är en av de få välsignelser som vi kan ta med oss i evigheterna!1 Newel K Whitney var biskop i kyrkans barndom i Kirtland. Liksom ni biskopar i dag, måste han ha haft ganska mycket viktigt att göra. Men han tillrättavisades av Herren och befalldes att ”sätta sitt hus i ordning”. (L&F 93:50, kursivering tillagd) Systrar och bröder, detta råd gäller oss alla. Många av er är föräldrar eller far- och morföräldrar, eller blir det en dag. Men gifta eller inte, är vi alla medlemmar i familjer. Ta dig en minut till att tänka på din egen familj. Vad hos dem älskar du? En sak hos min som jag älskar är att jag är glad att mina fyra söner tycker om att vara tillsammans. Vilken lära om familjen framhålls i tillkännagivandet? Jag vill se närmare på ett stycke: ”Enligt gudomlig plan skall fadern presidera över sin familj i kärlek och rättfärdighet och han har ansvaret att sörja för och beskydda sin familj. Moderns främsta ansvar är barnens omvårdnad. I dessa heliga ansvar är fadern och modern skyldiga att hjälpa varandra som likvärdiga makar.”2 Jag älskar orden ”enligt gudomlig plan”. Föräldraskapet är en del av vår himmelske Faders gudomliga plan för sina barn. Som föräldrar har vi ett gudomligt ansvar att försörja, beskydda och vårda våra familjer. Hur kan de här riktlinjerna — försörja, beskydda och vårda — hjälpa oss fostra rättfärdiga barn? Försörja I tillkännagivandet står det att föräldrarna ska sörja för barnens behov. Vilka är dessa behov? Ja, de är tak över huvudet och de är mat på bordet. Men tack vare evangelieplanen vet vi att det är mer än så. Det innefattar färdigheter — sådant som skapar karaktärer. Låt oss se på några. Vi tar hand om våra barn när vi lär dem arbeta. Får jag berätta om mitt barnbarn Jacob. Han ville inte gå till skolan. Hans mor hade försökt med så mycket. Till sist satte hon ner honom och sade: ”Pappas jobb är att gå till arbetet och tjäna pengar. Mitt jobb är att stanna hemma och ta hand om dig och dina syskon. Och ditt jobb Jacob är att gå i skolan.” När Jacob förstod principen accepterade han den och gick till skolan. Vi lär också våra barn att arbeta genom att förvänta att de utför sina sysslor och arbetar utanför hemmet när så är lämpligt. Vi hjälper våra barn ta hand om sitt liv genom att lära dem arbetets värde. Börja tidigt! Min man säger att den största gåva hans far gav honom var oberoende — för han lärde honom arbeta. Att ta hand om vår ekonomi hjälper oss också bli bra försörjare. Som föräldrar bör ni planera och leva efter en budget. Lär era barn skillnaden mellan önskemål och behov. Lägg inte en orimlig ekonomisk börda på din partner. När president Hinckley rådde oss att bli fria från skulder, satte sig en far ned med sina gifta barn och frågade dem om deras ekonomi. Han fick till sin förvåning veta att två hade stora skulder. Sedan frågade han dem om han fick hjälpa dem att göra upp en plan. Utbildning hjälper föräldrar att försörja familjen. Uppmuntra era barn att skaffa sig all den utbildning de kan. I vissa länder kan de unga inte få del av Ständiga utbildningsfonden, eftersom de inte fullgjort högstadiet i skolan. I dagens värld är det så viktigt att föräldrar fortsätter lära. Beskydda Den andra riktlinjen som jag vill tala om är att beskydda. Skydda från vad då? Från skada — både fysisk och andlig. Vi skyddar våra barn när vi lär dem att de har ett gudomligt värde, när familjen går i kyrkan tillsammans, när vi har familjens hemafton, när vi har familjebön, när vi studerar skrifterna tillsammans. Alltsammans ganska enkla saker, men jag vittnar för er om att det ger ett starkt skydd. I tillkännagivandet sägs att föräldrar har det heliga ansvaret att beskydda sina barn. Övergrepp kan vara känslomässiga, som att tala nedlåtande till maka eller barn, behandla dem som värdelösa och att inte ge kärlek och tillgivenhet. Fäder beskyddar inte sina familjer när de misshandlar eller slår hustru eller barn. En västafrikansk syster säger att innan de blev medlemmar slog hennes far hennes mor och barnen. ”Nu”, säger hon, ”behandlar han oss med respekt och mildhet eftersom han förstår att vi är Guds barn.” Föräldrar beskyddar sina barn genom att känna till deras val av vänner. En viss tonårsflicka blev arg när hennes far frågade henne vad hon gjorde på kvällarna. Fadern förklarade att tillkännagivandet säger att han ska beskydda sin familj och att han älskar sin dotter och det var därför han ville se till att hon var i säkerhet. Vi måste också beskydda våra barn från medias inflytande. Håll reda på vad era barn ser på tv, på bio och hemma hos sina vänner. Om ni har en dator i hemmet, se då till att den används till sådant som är ”dygdigt, älskligt, prisvärt och gott”. (Trosartikel 13) Vi är beskyddade när vi följer den levande profeten. Hur har ni beskyddats som familj genom att följa president Hinckleys råd att läsa Mormons bok? Jag fick nyligen ett brev från en syster i England. Hon skriver: ”Min familj har under det gångna året prövats genom en far som valt att inte gå i kyrkan längre. Han har varit aktiv i hela sitt liv och har verkat i biskopsråd. Mitt hjärta har vädjat till Herren att få veta vad jag kan göra för att inte bli arg och bitter. Jag har själv familjens hemafton och böner med barnen. När jag var i templet kände jag mig manad, genom uppmaningen att läsa Mormons bok, att inte läsa skrifterna ensam med barnen utan ta både barnen och skrifterna till min man, var han än befann sig i huset. Så vi gick, varje kväll klockan nio, för att hitta honom. Han läser med oss — inte först, men nu gör han det. Han kommer till kyrkan, är med på familjens hemafton och leder diskussioner om evangeliet. Mina barn var Herrens fötter och förde den återlösande kärlekens ord till min man. Detta har varit en stor välsignelse för min familj.” Vårda Den tredje och sista riktlinjen är att vårda. Hur ser omvårdnad ut? Hur känns den? Hur låter den? Omvårdnad ser ut som, känns som och låter som detta skriftställe: ”Genom överbevisning, långmodighet, mildhet, saktmod och oskrymtad kärlek, genom godhet.” (L&F 121:41–42) Jag vill ge några exempel. Jag tror omvårdnad ser ut som tillrättavisning med kärlek. En ung mor hejdar sitt barn när det inte lyder. Hon håller händerna kring hans ansikte, ser honom i ögonen och säger: ”Hör på vad jag säger.” Vi måste lära våra barn att välja rätt, men vi kan inte ta bort följderna av deras handlingar. Kom ihåg: Grunden för vår himmelske Faders plan är fri vilja. Hur känns omvårdnad? Mycket av undervisningen och relationsskapandet i familjen sker under korta, oplanerade stunder i vardagslivet. Middagsbordet är en plats där man kan få kontakt, berätta vad som hänt under dagen, lyssna och uppmuntra varandra, och skratta tillsammans. Jag vet att skratt lättar bördan. Kära mödrar och fäder, ha regelbundna måltider med dem ni älskar. Avslutas föräldrarollen när barnen är vuxna och är på egen hand? Nej, saken är den att ni aldrig blir klara. Vi har det underbara uppdraget att skapa eviga familjer. När min man och jag var på mission i England, kom en av våra söner med sin familj och hälsade på oss. Jag minns att han sade: ”Vi kommer för att vi behöver omvårdnad.” En gång förälder, alltid förälder. Är det inte toppen? När jag avslutade läsningen av Mormons bok i december, slogs jag av insikten att till och med Mormon rådde sin vuxne son Moroni: ”Min son! Var trofast i Kristus ... måtte Kristus upplyfta dig och ... hans barmhärtighet och långmodighet och hoppet om hans härlighet och om evigt liv stilla alla farhågor i ditt sinne evinnerligen.” (Moroni 9:25) Hur låter omvårdnad? Ibland är det svårt att få mer än enstaviga svar från en tonåring. Här är en fråga som jag funnit oerhört bra för att ändra på det: ”Vilket är den största svårigheten du har just nu?” Den frågan öppnar dörren för ungdomar att berätta. Och när de gör det, lyssna bara! Döm inte, ge inte råd eller något annat. Bara lyssna. Du blir förvånad över den kontakt och de band som skapas. Biskopar och rådgivare, samma fråga kan vara till hjälp när ni intervjuar församlingens ungdomar. Omvårdnad låter som familjebön. Ett av mina starkaste minnen av min far är när han knäböjde med mina syskon vid föräldrarnas säng i deras lilla rum och jag hörde min far vädja till vår himmelske Fader att välsigna vår mor som låg på sjukhus. Att höra min far utgjuta sina känslor hjälpte mig att veta att det fanns en Gud i himlen som lyssnar. Be för era barn om deras skolarbete och om skydd för dem under dagen. Våra barn känner vår kärlek och våra förväntningar när de hör oss be för dem. Stärka familjen Hur kan du som ledare stärka och stödja deras familjer som du tjänar? Du kan använda samma riktlinjer — sörja för, skydda och vårda — för att stärka församlingens familjer. Ledare stödjer föräldrar genom att hedra dem, inte genom att stiga fram och ta över ett barn. Du kan vara en mentor, du kan dela deras intressen, men låta föräldrarna avgöra hur allt ska gå till. En mor berättade: ”Ofta verkar det som om de sista mina tonårspojkar vill lyssna på är min man och mig. Ibland har mina söner gett efter för sina jämnåriga och vridit ner föräldravolymen. Jag är tacksam för visa ledare i kyrkan som väglett våra söner. De tog aldrig över föräldrarollen. De lyssnade men stödde våra råd och ledde dem tillbaka till oss.” Som familjer har vi alla behov. Bara några djupt kända ord om ensamstående mödrar: Jag vill berätta om en mor till fem barn vars man sändes i krigstjänst. Hon berättar: ”När min man reste i början av februari hade vi tre pålitliga bilar. Men i november hade de gått sönder och vi kunde inte reparera dem. Samtidigt lät min sjuttonårige son mig veta att han inte planerade att gå ut som missionär eftersom han inte visste om evangeliet var sant. Om det funnits något tillfälle när jag behövde prästadömets välsignelser, så var det då. Jag minns inte alla detaljer, men jag minns tydligt att jag fick mer än en välsignelse från omtänksamma prästadömsbärare under den tiden. Jag visste alltid att jag kunde ringa mina hemlärare och att de skulle ställa upp. Ingen av dem kunde laga min bil, men de gav mig prästadömsvälsignelser som jag behövde, och de fann någon som kunde laga bilen.” Hängivna hemlärare hjälpte den här familjen, och de kan vara till nytta för alla ensamstående föräldrar när de lär känna dem, vinner deras tillit och ger prästadömsvälsignelser. Biskopar, högprästernas gruppledare, äldsternas kvorumpresidenter: De här mödrarna behöver prästadömets välsignelser i hemmet, liksom även våra ensamstående systrar. President Hinckley varnade för att ”världen långsamt håller på att befläckas” för tio år sedan när tillkännagivandet utfärdades. Denna profetiska förkunnelse bekräftar på nytt Herrens ”normer, lärdomar och förfaringssätt angående familjen”.3 I motsats härtill försöker världen diktera kvinnornas och moderskapets roller. Kvinnor av i dag får höra att de behöver en karriär, organisationer att tillhöra och, om de har råd, barn. Den hedrade modersrollen blir alltmer omodern. Låt mig göra detta klart: Vi får inte låta världen förstöra det vi vet har givits oss enligt en gudomlig plan. Systrar, låt mig tala uppriktigt till er några minuter. Som medlemmar i Hjälpföreningen i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är det vår förmån och vårt ansvar att vårda och stödja familjen. Alla tillhör en familj och alla familjer behöver stärkas och beskyddas. De som hjälpt mig mest i att bli hemmafru är för det första min mor och mormor och därnäst systrarna i Hjälpföreningen i de olika församlingar där vi bott. Jag lärde mig saker. Jag såg exempel på den glädje som kommer av att skapa ett hem där människor trivs. Från och med januari 2006 finns nya riktlinjer för möten och aktiviteter för hemmets, familjens och den enskildes utveckling. De ger ökad flexibilitet för att alla systrar ska kunna delta i Hjälpföreningen. Hjälpföreningens ledare, se nu till att de möten och aktiviteter ni planerar stärker alla systrarnas hem. Besökslärare är en annan hjälp till att stödja familjen. Jag hoppas ni alla har möjlighet att vara besökslärare. Besökslärare inte bara stärker en syster andligen, utan har också en unik möjlighet att vårda och göra en bedömning av hennes behov. Hjälpföreningens ledare, delta aktivt i välfärdskommitténs möten och rapportera om andliga och timliga behov som påpekas av era besökslärare. Kristi rena kärlek Och de av er som är gifta: Tänk tillbaka. Vad var det som gjorde att du blev kär i din make? Att komma ihåg detta kan ge ett förlåtande hjärta. Uttryck kärlek till varandra. En hustru kan betyda mycket i sin mans liv och bygga upp hans självförtroende. En man kan förgylla den mörkaste dag med tre enkla ord: ”Jag älskar dig.” En av de största gåvor föräldrar kan ge sina barn är att visa att de älskar varandra. Vår roll som föräldrar för att fostra rättfärdiga barn är att försörja, beskydda och vårda, och vi gör detta som likvärdiga makar. Vi gör detsamma som ledare. Att vara en ledare är arbetsamt. Att vara en förälder är arbetsamt. Vi blir modfällda, men vi kämpar vidare ändå. Jag tror vi lär oss så mycket om Kristi rena kärlek i våra familjer och genom tjänandet i kyrkan. Som föräldrar och ledare behöver vi ge våra barn den kärlek vår himmelske Fader visar oss. I Moroni 8:17 läser vi: ”Jag är fylld med den kärlek, som är evig kärlek.” Lägg därtill Herrens ord: ”Ikläden eder kärlekens band såsom en mantel, som är fullkomlighetens och fridens band.” (L&F 88:125) Jag inbjuder er att i allt ni gör ta på er kärlekens mantel och omsvepa er familj i Kristi rena kärlek. Må Herren välsigna er som familjer och som ledare att ni kan omsluta dem ni älskar med kärlekens mantel, så att vi alla må återvända till vår himmelske Faders närhet och leva hos honom för evigt. I Jesu Kristi namn, amen. Slutnoter 1. Se Gordon B Hinckley, ”Glad åt förmånen att få tjäna”, Satellitutsändning av ledarskapsmöte, 21 juni 2003, s 21. 2. ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, okt 2004, s 49. 3. Se ”Håll stånd mot världens bedrägerier”, Nordstjärnan, jan 1996, s 100.